positiv in my ass

ibland kan jag känna att det inte finns en chans på miljonen att jag kommer att överleva fram till morgondagen. det känner jag nu. att kliva upp ur min säng känns som ett uppdrag likvärt med fred på jorden inom en timme. det finns ingen snällhet i mig. och ingen glädje. nu vill jag bara sova och aldrig mera vakna.

det skulle vara i sommar dårå....
....kanske


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback