clarast.blogg.se

Jag sitter här och börjar sagta inse att jag är arbetslös. Dock bara inse. Jag är det inte helt och hållet. Jag menar jag har bara varit hemma i en vecka. Och några dagar. Jag måste få vila upp mig lite. Det är mänskligt. Och dessutom tycker jag att jag har massor med arbete. Jag träffar människor, jag fikar gärnet, jag anordnar spontanfester, jag busar, jag pantar burkar, jag städar, jag bloggar, jag umgås, jag shoppar, jag färgar hår. Jag är inte heller den där ledsna arbetslösa som är desperat efter att använda sin kropp, komma ut på marknaden och tjäna pengar. Om jag ville ha arbete skulle jag skaffa mig det. Jag vill bara inte. Jag är latmasken själv. Jag vill ha pengar, visst, men jag vill inte arbeta för dem. Jag vill att de ska trilla in som dammet på mina tavlor. De ska bara ligga där. Hur mycket jag än städar bort det, så ligger det där nästa gång jag tittar. Jag vill vara en rik fotbollsfru. Utan att behöva vara en fru. Jag vill leva på någon annans pengar. På mina egna går också bra, om jag tjänar dem utan att behöva arbeta. Kan ingen bara skicka mig lite pengar för att jag är jag? Kom igen, snälla?