Nitton bast
Idag är det ingen vanlig dag, för idag är det Claras födelsedag!
Jag vaknade av en sång som tvärt avbröts med skrik och brak. Jag hinner höra början av "Ja må hon leva...", innan mamma skriker. Jag känner en stark bränd lukt komma in i mitt rum och jag förstår på mammas och adams skratt blandat med skrik att någon typ av brand utbrytit. Ja, några minuter senare kommer min lilla söta familj in på nytt. Nu med en hel sång. Dock med ett par brända blommor och en stank som tjöt om den skulle höras. Trots min bakfylla med illamående och dunkande huvud fick jag mig ett gott skratt så där på nittonårsmorgonen. Nu sitter jag här. På en natt har jag blivit ett helt år äldre, så mycket visare, klokare, mognare och kanske lite smartare. Not!
Men det är galet mycket som har hänt sedan sist. Pappa och Berndt råkade ju boka en resa till Bulgarien där jag har varit och lekt lite. Det var mycket roligt!
Sedan jag kom hem har jag haft det roligt. Jag teglade lite med Frida och Jullan på onsdagen. Fick mig även en liten glimt av solstrålen Cecilia som jag inte träffat på länge. Dock var det sjukt mycket folk och våran timme inne på tegel var inte tillräcklig. Fortsatte därmed mot staden då tegel stängde, vilket var överranskande trevligt.
Dagen därpå träffade jag Joakim. Det var hur skönt som helst att få träffa honom, höra honom och kunna känna på honom. Vad som än händer och hur framtiden än blir så kommer jag allid alltid alltid att vilja ha honom nära mig. Joakim är bäst, så är det bara.
Igår var jag på Pride. Underbara pride! Hur härligt som helst. Världens bästa stämning och glädje. Till kvällen bjöd Petras kusin Jonas och hans vänner på middag. Mys.
Nu är det kalas resten av dagen. Tack o hej!