38,5

Jahapp. Om ni har läst på Äntligen måndag så vet ni att jag är sjuk. Och om ni inte har det så vet ni det nu. Jag är sjuk. På riktigt. Det har jag inte varit sedan "jag-kan-inte-minnas-sist".  Det är ganska skönt att ha en anledning att inte behöva anstränga mig, inte behöva känna någon ångest för att jag inte visar mig utanför huset och för att jag inte är i skolan. Dessutom kan jag gå runt i skabbiga kläder och vara oduschad. Utan att skämmas. Hurra för mig.

<3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback