clarast.blogg.se

Är inne och skumläser en mamma-blogg. Hon är femton år och går i 9an på högstadiet. En mamma som är lika gammal som min dataspelande lillebror som knabbt kan laga mat till sig själv. Jag fattar inte. Ändå gav hon mig känslorna av att vilja bli mamma. Kanske inte riktigt bli mamma, snarare viljan av att ha en liten bebis. Men det kanske innebär den där mamma-biten också. Jag vet inte riktigt.
 
Idag har varit en redig skrivardag för min del. Lektionstiden har dock inte varit alltför lång. Ungefär 1h 30min skulle jag tippa på att det handlade om. Sedan har jag dessvärre spenderat resten av dagens tid i skolans bibliotek. Jag satt vid en och samma dator, utan att röra mig, i cirkus 5 timmar. Att jag frivilligt väljer att sitta här nu är oroväckande. Men på grund av dessa 5 timmar i ett bibliotek, framför en dator, har vårat företag en affärsplan att lämna in imorgon. Det känns skönt. Värt varenda minut.

Imorgon är det dags för barnflickan att komma fram igen. Denna gång utan misstag. Bara det inte regnar! Det skulle bli en mardröm, ren katastrof! Detta med tanke på att min promenad ligger på drygt en timme. Att dessutom ha två, ganska lata, barn med mig gör inte promenaden lättare.

Nej gud nu börjar Adam snarka. Datorn befinner sig i hans rum. Där han just nu ligger och sover. Jag klarar inte av ljudet från snarkningar. Det är någon sorts fobi jag har. Det liksom kryper inom mig och jag blir så himla frustrerad. Jag klarar det inte. Måste sluta skriva.

Snark.