clarast.blogg.se

Nu har det där snabba gått förbi. Julen är över. Okej, inte helt med tanke på att granen står kvar och utsöndrar lite juldoft. Och tomtarna ler sött mot mig. Plus att jag äter julgröt och julskinka så ofta jag kan. Men ändå. Klapparna är slut och kusinträffarna är över. Ewetz ska dessutom slänga ut granen imorgon. Ja, minsann. Det går väldigt fort. Men julen har varit bra. Den har varit lugn. Men det ska väl julen vara. Det kändes så. Jag har mest sovit, slöat, shoppat och latat mig. Och ätit ton med choklad. Mamma och jag bestämde precis mitt nyårslöfte. Ja, vi gjorde det. Inge mera choklad. Och jag ska bara ta en portion då jag äter. Det där med chokladen vet jag redan att jag kommer att bryta redan första veckan. Så det löftet har jag inte alltför höga förhoppningar på. Men maten, den jävlar ska det bli ordning på. Och så ska mina promenader utökas. Inget mer om det att säga.

Om typ två dagar är det ett nytt år. Igen. Det var inte länge sedan sist tycker jag. Allt går för fort. Jag låter gammal, men detta med tiden skrämmer mig. Enormt. Jag tycker att allt bara rusar förbi. Och så ska man väl inte känna när man är 18 år? Snarare då man börjar närma sig 40 årskrisen, eller kanske tom 50? Skrämmande.

Jag har på tal om tid klippt av mig året, vilket inte alls handlar om tid. Men jag tivs riktigt bra med det och funderar på att klippa ännu lite kortare. Mamma och jag hade lite hårverkstad här för någon vecka sedan. Jag färgade, mamma klippte. Och då rök mitt hår. Som alltid var uppsatt. Nu kan jag inte ha toffs längre. Så det problemet är löst. Tydligen har min mogna sida kommit fram av detta. Joakims pappa kallar mig skolfröken. Han är alltid lika rar. Men som sagt, jag trivs!

Nu ska jag passa på att äta lite choklad eftersom mitt chokladår snart är över. Det är precis så man inte ska tänka och just därför tänker jag så. Hejdå!