looolig


chooooooooklaaaaaad

Nu har det där snabba gått förbi. Julen är över. Okej, inte helt med tanke på att granen står kvar och utsöndrar lite juldoft. Och tomtarna ler sött mot mig. Plus att jag äter julgröt och julskinka så ofta jag kan. Men ändå. Klapparna är slut och kusinträffarna är över. Ewetz ska dessutom slänga ut granen imorgon. Ja, minsann. Det går väldigt fort. Men julen har varit bra. Den har varit lugn. Men det ska väl julen vara. Det kändes så. Jag har mest sovit, slöat, shoppat och latat mig. Och ätit ton med choklad. Mamma och jag bestämde precis mitt nyårslöfte. Ja, vi gjorde det. Inge mera choklad. Och jag ska bara ta en portion då jag äter. Det där med chokladen vet jag redan att jag kommer att bryta redan första veckan. Så det löftet har jag inte alltför höga förhoppningar på. Men maten, den jävlar ska det bli ordning på. Och så ska mina promenader utökas. Inget mer om det att säga.

Om typ två dagar är det ett nytt år. Igen. Det var inte länge sedan sist tycker jag. Allt går för fort. Jag låter gammal, men detta med tiden skrämmer mig. Enormt. Jag tycker att allt bara rusar förbi. Och så ska man väl inte känna när man är 18 år? Snarare då man börjar närma sig 40 årskrisen, eller kanske tom 50? Skrämmande.

Jag har på tal om tid klippt av mig året, vilket inte alls handlar om tid. Men jag tivs riktigt bra med det och funderar på att klippa ännu lite kortare. Mamma och jag hade lite hårverkstad här för någon vecka sedan. Jag färgade, mamma klippte. Och då rök mitt hår. Som alltid var uppsatt. Nu kan jag inte ha toffs längre. Så det problemet är löst. Tydligen har min mogna sida kommit fram av detta. Joakims pappa kallar mig skolfröken. Han är alltid lika rar. Men som sagt, jag trivs!

Nu ska jag passa på att äta lite choklad eftersom mitt chokladår snart är över. Det är precis så man inte ska tänka och just därför tänker jag så. Hejdå!

min sista julavslutning ever

En klasskamrat övertalade mig att släpa mig till skolan idag. Jag hade faktiskt inte tänkt att gå. Men hon hade ett par mycket starka argument i stilen med att "du kommer aldrig ha en julavslutning igen", "det är inte så farligt att vara här en halvtimme och lyssna på lite musik" osv... Så nu sitter jag här. Och har suttit här i snart en halvtimme. Och jag har nästan en halvtimme kvar att sitta. Jag sov nämligen hos Jocke i natt, och landets bussar passar inte mig. Jag var tvungen att ta bussen som tog mig till skolan till 8,15 när jag egentligen inte behöver vara här förrän 9. Tack och lov så finns biblioteket som en räddare i nöden. Nu hoppas jag bara att jag kommer möta klasskamraten Joachim, så att jag slipper se på hela julavslutningen själv. Jag kan inte ringa. I morse fick jag så brått att jag larmade in min mobil i Jockes hus. Och inte kan jag koden, så jag kunde inte hämta ut den. Så himla typiskt. Jag känner mig handikappad. Som om jag tappat en hand eller så. Mycket irriterande.

Idag är det jullov mina vänner. Igår skrev jag mitt sista prov år 2007. Dock är jag lite osäker på mitt resultat. Skulle kännas bra att smacka in ett mvg på sista provet, men jag är mycket osäker om så blev fallet. Men jullov har jag vare sig det blev ett mvg eller inte, och det är mer än skönt. Så mycket som jag har pluggat de här senaste veckorna har jag inte gjort på hela terminen totalt. Inte heller har jag skolkat så här mycket som jag har gjort de senaste veckorna. Det har blivit mig en vana att bara gå 3ggr i veckan. Tack för att det är jullov nu så att jag kan hitta min skolmotivation till nästa termin. Det behövs.

Nej nu ska jag nog gå och sätta mig utanför aulan så att jag kan fånga upp Joachim. Och sen är det julavslutning!

God Jul!


två och en halv man

Jul jul strålande jul. Jag har nu kommit på varför jag tycker att julen går alldeles för snabbt. Jag har de senaste åren tyckt att man börjar med julstämningen alldeles för sent och när man minst anar det så är den över. Därför har jag detta år börjar lyssna på julmusik ett par dagar innan 1a advent, jag har druckit glögg och ätit pepparkakor i ett par veckor och julpyntet i lägenheten har förgyllt min närvaro den närmaste månaden. Ändå är jag chockad då julen står och knackar mig på ryggen. Om inte mer än fyra dagar är det självaste julafton och min julstämning är botten. Jag vet varför. Skolan. Skolan kräver att jag dämpar ned mina julkänslor och istället koncentrerar mig på praktisk marknadsföring, svenska argumenterande tal och filmanalyser. När har dom tänkt att jag ska hinna köpa klart alla mina klappar, baka pepparkakor, göra knäck och få all min julstämning som man ska ha innan julafton? Hallå! Jag har bara fyra dagar på mig! Sedan tar det en dag och allt är över. Jävla skämt. Man borde definitivt ha mer än två dagar ledigt innan julafton. I denna stressvardag finns det inte en chans att hinna julstöka. Jag är arg. Och stressad. 

en ledig fredag

Skönt med en ledig dag. Kände att de få lektioner jag egentligen har idag var helt onödiga och olärorika, så det kändes bättre att vara ledig. Istället har jag fått mig ytterligre två klappar köpta. Nu är det bra dampbror och kusingustav kvar. Dessutom är jag klar med min argumentation. Den är nog ganska bra tror jag. Förutom att den är två veckor sen.

Idag ska jag nog få mig lite praktisk marknadsförings plugg gjort. Har jag tänkt. Det är trots allt en sak att tänka och en sak att göra. Jag får se hur min hjärna känner för lite marknadsföring om en stund. Just nu har jag målat naglarna och känner inte alls för att bläddra i massa böcker.

Helg är det också. Imorgon ska hela tjocka släkten på musikal och fira farfar som fyller 70. Det ska bli kul. Det är inte ofta hela Collin är samlade på ett och samma ställe. Vi brukar breda ut oss runt hela klotet. Jag representerar dock endast Sverige. Men imorgon är även utlandsflickorna hemma. Och även sverige-runt-pojkarna. Ska bli spännande. Joakim ska också följa med och visa upp sig. Känns som om det är på tiden.

På söndag tror jag att vi ska ut på julmarknad och försöka sälja lite vykort. Och gud så liten lust jag har. Jag har tröttnat på att driva företag. Det är jobbigt och stressande. Dessutom är det intriger i företaget. Och så kommer det säkert vara jätte kallt. Nej, ingen lust helt enkelt.

Ikväll vet jag inte vad som händer, förutom att Joakim kommer. Vi får väl leva på spontaniteten och ta det som det kommer. Det brukar vi vara rätt hyffsade på. Jag tror också att mina kära morföräldrar skulle komma förbi här en stund ikväll och det är ju alltid mys att träffa dem. Det kommer nog bli en jätte skön kväll.

Imorgon åker syster yster Cecilia till Australien. Stackars liten flicka som missar en hel vecka i skolan, kommer bli brun och fräsh, leva tre veckor i värme och sol och bara ha det hur skönt som helst. Stackars, stackar henne. Jag lovar att tänka på henne då jag sitter i ett dötrist Sverige med grå himmel, grå mark och grå luft. Jag lovar.

Lucia

Jag och mamma var uppe och myste framför tv-lucian klockan 06,30 i morse. Bordet var uppdukat med lussebulle, pepparkakor och te. Och en massa tända ljus såklart. När det var färdig gick jag och sov ett par timmar till medans mamma åkte till jobbet. Jag vaknade vid strax efter 9 igen och fick lite brådis till nästa luciafirande. Sis var ju med och tågade i år, så självklart var jag och Therese där och kikade. Jätte vackert.



luciavaka

En säng. Ett duntäcke. En kopp te. En laptop. En tv. Oj vilken luciavaka. Jag är nöjd.
Jag gillar fest. Och jag gillar att festa. Men jag har aldrig varit så mycket för detta med att festa dagen innan lucia. Man ska alltid upp så tidigt. Äta lussebullar och pepparkakor på en fyllemage är inte så kul det heller. Det klarar jag mig utan. Nej jag trivs utmärkt i min gosiga säng. Om jag ändå ska gnälla på någonting så är det Joakim som saknas för att denna stund ska vara fullständig. Men honom ska jag krama på hela fredag. Så jag överlever. Det är bara bra att få sakna. Det har jag fått höra av någon klok människa.

Idag fick jag reda på att min fotovän som jag bara har kallpratat med under en termins tid av dötråkiga fotolektioner känner Jocke. Tydligen var hennes vän på g med honom för några år sedan. Hon pratade mycket. Jag vet inte riktigt om jag tycker om henne längre.

Snart har jag skrivit ett helt inlägg utan att nämna min svenska argumentation. Snart kommer jag vara en så dålig människa att jag kommer att fråga Julia om jag kan få låna hennes. Bara hämta lite information. Skapa mig lite tankar liksom. Julia, om du läser detta kan du ju börja förbereda dig.

Och jag har börjat fundera på vad som kommer att hända med mig efter gymnasiet. En del tankar har jag allt. Men mer om det senare.

prrrrrrma

Eftersom vår käre filmkunskapslärare äntligen förstått att en och en halv timme är alldeles för lång tid för att ha lektion på, har vi fått sluta en halvtimme tidigare. Sitter därför i biblioteket med resten av tibbles dataspelandes ettor. Dom spelar gärna ljudligt.

Jag är i behov av jullov. Min slapphet börjar riktigt slappa till sig och jag börjar att lägga till jag-bryr-mig-inte-stilen. Det är inte bra. Svenska argumentationen, som jag tjatar om varje dag, är fortfarande inte gjort. Piraten är inte så glad på mig och jag börjar känna att jag inte är lika "bra" i hans ögon längre. Filmkunskapen som jag iförsig aldrig tagit på största allvar börjar också bana brant nedåt. Biobesöket ligger fortfarande i att-göra-högen och en filmanalys förväntas ligga i lärar-anderas fack. Och fotolektionerna ska vi inte ens prata om. Jag ska nog vara glad att jag har en termin till på mig, för annars är jag tveksam om jag skulle få mig ett g.

Och idag ska vi redovisa fest. Vilket skämt.

Nej jullov på det här hörni.

13 dagar kvar

Idag är det banne mig tretton dagar kvar till självaste julafton. Och idag har jag köpt ytterligare tre stycken klappar. Jag har sex stycken kvar. Men det känns gymt skönt att vara på g. Och jag längtar så efter jullov.

Sitter nu med den vanliga kvällskoppen med te. Tittar på filmen 9 månader som precis börjat. Och har en utslagen mamma bredvid mig som pratar om jobbiga patiender. Visst är det tidag allt.....

Nej nu ska jag stänga av denna strålande maskin och koncentrera mig på te och tv. Hejsvej!

Plågsam dag

Det här är bland det värsta jag varit med om. Jag skulle precis logga ut från datorn, då jag flitigt hade stigit upp en timme tidigare för att hinna skriva lite argumenterande innan skolan. Då jag klickat på spara och datorn bestämde sig för att ta lite extra lång tid på sig, passade jag på att sträcka på mig. Jag tror att jag drog upp armarna över huvudet när det utbrast ett högt och ljudligt knak från min nacke. Jag skrek av smärta och var helt säker på att jag brutit av nacken på mig själv. Det kändes precis som om halva nacken gått av. I ren panik ringde jag mamma. Hon kunde med säkerhet säga att min nacke inte gått av. Men att jag antagligen fått sendrag som kan hålla i sig i dagar. Det blir alltså inte bättre. Snarare värre. Jag kan inte röra mig! Precis när det hände var det bara nacken som skrek, nu har hela övre vänsterarmen domnat bort av smärta och det ilar genom vänster rygghalva. Jag trodde att bara jag tog en alvedon så skulle jag kunna ta mig till skolan. Två timmar och tre alvedoner senare är det värre än någonsin. Jag har precis krampat mig upp från liggande position till sittande, vilket jag inte kommer att göra om. Det var minst sagt plågsamt.

Dessutom. För att strö lite salt i såren. Så går mitt argumenterande tal åt skogen. Jag har förstått att detta inte är min grej. Det funker helt enkelt inte.

Exakt två veckor kvar till julafton. Underbart!

och andra ljuset är tänt

Ibland lever man i en drömvärld. I en värld där svenska argumenterande tal inte existerar, religionsprov är inte uppkomna och stress är ett  okänt ord. Hela dagarna går ut på att dricka te i stora blommiga muggar, äta massor av god mat och skratta dagarna långa. Och dessutom har man så mycket pengar att man kan köpa massor av snygga kläder, resa till varma länder och dricka goda drinkar kvällarna i ända. Och man är lyckligast på jorden. Typ lika lycklig som Marie Picasso. Jag såg precis reprisen då hon var som lyckligast. Det finns nog ingen som är så himla lycklig som hon är hela tiden. Det kan ju inte vara hälsosamt det heller. Hon hamnar nog i en jätte deprition av minsta lilla. Stackars krake. Men en singel har hon ju i allafall. Det måste hon vara lycklig för. Det borde hon. Ärligt talat kommer det nog inte bli så mycket mer än den singeln. Så passa på att vara lycklig Marie! Amanda kommer nog gå längre. Brukar ju vara så. "Ettan förlora, tvåan vann, trean tappar byxorna och fyran försvann..." Idag ska jag leva i min drömvärld. Vilket jag har gjort hela helgen. Plugget har varit som bortblåst från min hjärna. Det har inte existerat. Fika hos Tina som firar födelsedag blir det idag. Och en sväng till min lämnade lilla ponny i en lerig hage. Myyyys.  

Slöis

Jag är trött.


Idag

Idag fick jag höra att jag borde bli Sveriges nya utrikesminister. Det ska jag leva på ett tag.

Idag var skolan rätt simpel. Simpel med tanke på att jag inte gjort läxorna och därmed slapp redovisa dem. Det gjorde dagen rätt simpel. Sedan hämtade jag ett stycke barn på dagis samt förskola. Det är härliga små gnällspikar det där. Goa och gnälliga. Men söta, så söta.

Imorgon är det rättskunskapen som sätts på prov. Härligt att få visa sina kunskaper om husförsäljning, avtal och arbetsmiljöer. Jag är ju lite av expert på detta område. Inte.

Och sedan är veckan slapp. Torsdagen blir en ledig dag då jag väljer att inte vara solidarisk över huvudtaget. Och fredagen bjuder bara på en smaskig lektion i form utav film. Slappt om inget annat. Men efter denna helvettesvecka är jag värd lite av denna slapphet. Oh ja.

Nu är jag så trött så trött att jag nog måste gå och dö framför ett par desperata hemmafruar. Ha de!


tjadå

Hej hej. Jag har inte tid att sitta här. Vill bara slinka in en liten rad om ingenting. Så nu var det gjort. Tack och hej.

Idag har jag sovmorgon

Min helg har varit flummig. Jag känner det nu. Den har varit suddig och oklar. 
I fredags var det Horse Show. Det var vilt. Alex Schulman blandat med syor, mycket folk, hästar och termometrar. Upp tidigt på lördag morgon. Plugga plugga. Sedan var det 60 års kalas natten lång. Dom vet verkligen hur man festar. Mådde mindre bra under natten och sömnen blev kort. Söndag bestod av trötthet och sömnbrist. Grattade morfar på kvällen med middag och kusiner. Dog i sängen till kvällen. Vaknar i en bubbla. Och idag kommer mamma hem. Och ja, jag har städat lägenheten.  

december

Jag tror jag håller på att bli sjuk. Idag ringde väckarklockan halv 10. Ändå kändes min kropp som om den sovit i max 2h. Tung som bly var den. Mina ögon gick knappt att öppna, svullna små bollar . Och det är de fortfarande. Jag ser suddigt. Mina öron dunkar och har gjort hela morgonen. Och min panna känns varm. Jag skulle inte bli förvånad om jag har feber. Lite frusen känner jag mig allt. Det känns som om jag är i en bubbla. Nästan som om den skulle vara ljudisolerad också. För jag hör nästan ingenting.

Jag försöker skriva en argumenterande text. Jätte svårt för jag vet inte riktigt vad det är jag argumenterar om. Kanske är det hedersmord. Men om det skulle vara det har jag nog skrivit fel. Jätte fel. Den ska in i morgon. Jag ska också hålla ett tal om texten. En argumentation alltså. Det blir nog också ganska svårt när jag inte förstår vad mitt ämne handlar om.

Vi har julpyntat hemma. Stjärnor, tomtar och ljusstakar. En del dukar och halmgrisar har vi också. Jag gillar julen så mycket! Man får en så härlig känsla i magen av den. Jag kan nästan känna doften av gran. Om mitt luktsinne hade fungerat vill säga. Sorgligt nog stör jag mig inte på höstvädret utanför fönstret. På grund av vana så är en jul utan snö ingen besvikelse längre. Fast det är skönt att slippa se midsommarstången som alltid var uppe på julafton när vi bodde på klövjevägen. Det behöver ju inte vara mer sommar än vad det är.

Lite frukost på det här.


Hejsvej.