clarast.blogg.se

Nu vill jag skriva igen. Bilderna räckte inte för att uttrycka mina känslor helt enkelt. 

Idag har det varit en trög dag. Vaknade av att Jockes trevliga tandläkare ringer och väcker oss. En sådan där mysig tid som halv 9. Somna om har min hjärna raderat ur systemet, så jag började städa mitt rum. Jocke kommer sedan på att han måste hem och tar första buss mot landet. Jag fixade klart i mitt rum, och mig själv, och tog mig sedan bussen mot centrum. Det är mammas vecka idag och vi bestämde att mötas i centrum för att handla det sista inför resan. Det blev en ganska lång mellanlandning och min tidiga morgonuppgång började sätta in sin rätt. Somnade därför pladask när vi kämpat oss hem. 

Vaknade med ångest. "....Jag måste börja röra på mig mer.... Jag måste träffa mina vänner mer... Jag vill inte börja skolan...." och bla bla bla bla. Jag kände mig tre ton tyngre, 7 meter bredare och arton kg ledsen.

Satte mig med boken framför näsan och läste några kapitell om mina tre tjejor i "Lyckans hjul". Brukar muntra upp litegrann och fungerade även i dagens läge. Det jag sedan brukar göra för att dempa ångest är att skriva själv. Vilket jag gör nu. Efter det här ska jag ringa Julia. Min underbara Jullan som får än att må så himla bra. 

Äh. Det här inlägget får banne mig vara klart för idag. 

Vi hörs!